Blogginlägg

Hela poängen med yrkeshögskoleutbildning är att den ska leva upp till de förväntningar och det kompetensbehov man möter ute på företag när det är dags att börja arbeta. Störst chans att lyckas med det stavas samarbete. Ett modigt språng där företag gör ett aktivt val att engagera sig i utbildningen och därmed kunna säkerställa att kompetensen svarar mot företagets behov. En perfekt matchning helt enkelt.  På IHM Business School finns inom yrkeshögskolan ett väl beprövat trainee-/praktikprogram med dokumenterade och goda erfarenheter och resultat. – Vårt mål är att rusta dem som utbildar sig hos oss med exakt den kompetens företagen efterfrågar och behöver, säger Tommy Persson, utvecklingsansvarig för IHMs yrkeshögskola.  Ridderheims & Falbygdens är ett av de företag som i dag har ett givande utbyte med IHM Business School. De har ständigt praktikanter hos sig, främst inom marknad och inköp men ibland även på säljsidan, och upplever det som mycket positivt.  På kontoret i Götebor...

Det blir allt viktigare att ha bra ett bra kontaktnät, eftersom det kan öppna många dörrar. Det vet ni säkert redan, men speciellt om du är ung, se till att du bygger upp ditt eget nät. Så fort du fått ditt första arbete ska du börja underhålla kontakter. Det finns inget starkare än det egna nätet för det är inte samma sak som att få tillgång till mammas kontakter eller att få hänga på någon annans. Visst är en del människor hjälpsamma, men de flesta av oss hjälper i första hand egna barn och de närmaste släktingarna. Egentligen ska du börja samla redan på högskolan och se till att du håller kontakten med de människor som har idéer och som hörs och syns. Har du missat det så börjar du i arbetslivet. Använd sociala medier, samla på mailadresser, lägg upp dig på LinkdIn etc. och varför inte ha en gammal hederlig visitkortspärm?! Bjud in dina nyckelpersoner till ditt företags öppna hus tillställningar. Dom kanske inte kommer, men dom ser att du är aktiv och att det händer saker där du ...

Jag föreläser på ämnet ’Uppkopplad eller avkopplad’ och det tycks vara ett ämne som berör många. Föreläsningen handlar om hur vi påverkas då vi ständigt är uppkopplade och nåbara och jag tror att det är den höga igenkänningsfaktorn tillsammans med det faktum att vi inte aktivt har skaffat ett förhållningssätt till våra smartphones, som gör att föreläsningen berör. Vi har inte funderat över hur vi vill använda våra smartphones men har ändå kanske intuitivt anat att vi inte mår bra av att ständigt vara standby. Och faktum är att vår hälsa påverkas negativt av att ständigt sitta med våra smartphones nära till hands. Ett ständigt inflöde av sms, statusuppdateringar och lättuggade nyheter stressar oss. Fler och fler forskare undersöker den psykiska ohälsan som kommer av ett förbehållslöst användande av smartphones. Sömnbrist, inlärningssvårigheter, depressioner följer i dess fotspår- det står klart. Problemet är att vi aldrg kopplar ner och och därmed får koppla av. Även vår fysiska häls...

I en värld som förändras snabbt, finns det bara ett bestående strategiskt övertag: Förmågan att lära sig snabbare än konkurrenterna. Hur är det med ditt företag? Har ni en fungerande modell för inlärning och förbättring? Det går inte att förbättra någonting om man inte lär sig nya saker. Här är ett litet test du kan göra. Jag använder de kompetens- och förbättringsmodeller jag lär ut för att själv bli bättre på saker, som till exempel fotografi. För att ta fotografit i den här artikeln, använde jag OODA-loopen, en beslutsmodell som ursprungligen kom till för att träna stridspiloter. Numera används den ofta i militär strategi, och allt oftare inom civil strategi och processförbättring. Ditt företag använder förmodligen PDCA-loopen, eller DMAIC, DMADV, Kaizen, retrospektiv eller liknande. Använd den förbättringsmodell du eller ditt företag använder, för att skapa ett levitationsfoto. Målet är att göra ett som är bättre än bilden till den här artikeln. Bilden här är mitt tredje försök ...

Vi går hårda tider till mötes, åren 2013 -2015, kanske ännu längre, ser mörka ut, enligt expertisen, och arbetslösheten i världen slår alla rekord. Även i Sverige ökar varslen och allt fler förlorar sina arbeten. Dystert. SÅ vad gör vi om inte sotdöden är ett alternativ? Framförallt behöver vi inspirera unga människor till entreprenörskap och skapa goda möjligheter för små företag att kunna växa och bli större. Det där har ni hört förut, men det är faktiskt där som jobben måste komma. Storföretagen är inte att lita på. Dessa lägger ut produktion, kundservice etc där den billigaste arbetskraften och de lägsta skatterna finns. Allt sedan Mona Sahlin upptäckte att det är tufft att driva eget, på 1990 talet,(hon gav upp) till att Maud Olofsson körde mantrat ”de måste bli lättare att starta eget” på 2006 talet och framåt har många småföretagare väntat på att något radikalt skulle ske. Detta har, så vitt jag vet, ännu inte inträffat. Vårt hopp står nu till Annie Lööf, regering och riksdag...

-De ständiga uppkopplingen är den största förändringen i människans miljö någonsin, säger Adam Gazzely en av världens främsta neurobiologer.  Vi kan se det runt omkring oss dagligen, de flesta av oss är en del av det.  Kärleksparet på restaurangen som redan innan förrätten kommit in sitter med en varsin mobil och berättar för sina vänner hur trevligt de har det, istället för att ha det trevligt med varandra.  Pappan som sitter på sandlådekanten med sitt barn i sandlådan, men han är ändå inte där eftersom mobilen pockar på uppmärksamheten. När vi står och väntar i Ica kön så hinner vi kolla mailen. När vi väntar på bussen så hinner vi inte bara kolla vädret på SMHI utan även dmi och kanske klart.se. Den ständiga nåbarheten och uppkopplingen är redan en norm. Vi har inte ifrågasatt den, utan tror bara att det är normal utveckling.  Jag tror att vi alla skulle må bra av att stanna upp och fundera på vår närvaro eller mentala närvaro, dvs vår härvaro. Hur påverkar det våra relationer om...

När vi tar oss för att förbättra vår arbetsstruktur för att vi vill skapa en smidigare vardag, är det lätt att tro att det är de stora greppen som måste till för att det ska bli någon effekt.  Vi tror vi behöver göra ett riktigt röj, en rejäl uppryckning och skaffa alla nödvändiga attiraljer av senaste sort. Resultatet är ofta att det blir ett så stort projekt av strukturerandet att vi baxnar och lägger ner innan vi ens börjat. Men, jag som arbetar med det här (och bara det här) varje dag har gång efter annan sett att det istället är i detaljerna det sitter. Vi kan ha gjort rätt enligt strukturkonstens alla regler, men så halkar vi tillbaka i gamla hjulspår om och om igen, av den enkla anledningen att vi missar en liten, avgörande detalj. Det fina är emellertid att, om vi bara klarar de där detalj-fallgroparna, vinner vi mycket i struktur och får en stor skillnad i vår vardag jämfört med tidigare. Sex små detaljer Så, låt mig dela med mig av sex detaljer som avgör om din struktur hå...